Empatitrötthet kan drabba vem som helst som utsätter sin empatiska apparat för alltför mycket påfrestningar, utan att ha tillräckligt med tid och stöd för att kunna återhämta sig emellanåt. Denna sorts trötthet, eller snarare sagt utmattning, kan yttra sig som en känsla av uppgivenhet och cynism. Men det finns skyddande faktorer som kan hjälpa till så att vi orkar med att ta oss an det lidande vi möter i världen utan att själva gå under.
En viktig skyddsutrustning för att hålla i längden när man ställs inför livets svårigheter som man inte kan påverka, är förmågan att se mening och finna hopp i det lilla vi trots allt kan påverka. Kanske bevittnar vi att en annan är tacksam för den hjälp den fått av oss, eller att något viktigt projekt som vi slitit med faktiskt burit frukt i längden – trots att det kändes hopplöst i början.
Viktor Frankl, koncentrationslägeröverlevaren och psykiatern som skrivit mycket om sina livslärdomar kan vara en god förebild här: Det som hjälpte honom genom det tuffaste var att ändå kunna finna någon form av mening i upplevelsen. Om han kunde hitta mening i att vara på koncentrationsläger, så kan det kanske ge oss andra tröst om att det kan finnas mening i de svåra situationer som vi också möter?
Var finner du din mening? Kanske är den inte uppenbar mitt framför näsan på dig, men om du blickar bakåt eller drömmer framåt i det längre perspektivet, kan du där hitta något att vara tacksam över och hoppfull inför?
Enligt Professor Charles Figley, en världsledande traumatolog, är just denna sorts mening och hopp några mycket viktiga skyddande faktorer mot empatitrötthet och sekundärtraumatisering. På engelska heter det ”compassion satisfaction”, dvs att man kan känna sig nöjd med de frukter som ens empatiska förmåga burit fram. Andra viktiga skydd är mot empatitrötthet är socialt stöd, egenvård och möjligheter till pauser, mellanrum och återhämtning. Tummar vi på att tillgodose dessa behov så riskerar vi att bli empatitrötta. Men det motsatta gäller då också – tar vi hand om vår skyddsutrustning kan vi hålla länge medan vi fortsätter att arbeta för att även andra ska ha det bättre.