Tragedier
Under denna höst har tråkiga nyheter kopplade till tolkade samtal rapporterats: en ettårig flicka dog efter en operation på Sahlgrenska, en 12-årig pojke drunknade på Värmdö, och en 33-årig kvinna dog under förlossningen. I samtliga fall har den olyckliga utgången kopplats till att tolk antingen inte använts eller använts på fel sätt.
Vems fel?
Det är så djupt sorgligt att tänkas sig hur deras anhöriga resonerar idag. Alla “om” och “varför”. Alla självanklagelser: borde jag ha sagt till, frågat, legat på mer?
Kostnader
Samtidigt under denna period har politiska förslag om minskad rätt till tolk förts upp på agendan. Anledningen är att det kostar pengar.
Allt eller inget
Men måste det vara antingen eller? Pengar eller människoliv? Ända sedan jag började skriva på boken “Att arbeta med tolk” har jag kämpat för att myndigheter och bärande samhällsinstitutioner ska få upp ögonen för vikten av att deras representanter är bra på att arbeta med tolk. Praktisk tolkvändning är viktigt för både individ och samhälle.
Prioritera rätt
Många stora frågor kopplade till invandring och integration kommer till konkret uttryck under tolkade samtal. Både kostnader och den mänskliga mötes-aspekten, kontaktytan mellan invandrare och myndighet. Tolkade samtal är konkret integration. Och tolkade samtal kan innebära slöseri med pengar, om de sköts fel.
Det spelar roll
Min viktigaste poäng har hela tiden varit att yrkesutövarna måste bli bra på att arbeta med tolk, annars kommer de tolkade samtalen bli undermåliga. Och det kostar verkligen. Det kostar pengar, arbetstillfredsställelse och det innebär förlorade integrationsmöjligheter för samhället. Det kan leda till ökat utanförskap och dåligt skötta jobb. Och det kan också kosta liv.
Investera i kompetensutveckling
Att bli bra på att bedöma när tolk behövs och att kunna använda tolken på bästa sätt är en väl värd investering. Det skapar ökad arbetsglädje, nöjdare klienter och leder till samhällsnytta.
Praktisk tolkanvändning är inte en detalj. Det är på liv och död.