Jag har inte sett Anders Hansens dokumentärserie ”din personlighet”, men blev nyfiken på vad som egentligen påstås i den när jag läste en intervju med honom i DN. Där finns det nämligen påståenden som att ”vilken familj man växer upp i har inte så stor betydelse för vem man blir i 40-årsåldern.” Dessa är oroväckande halvsanningar som verkar ha blivit till hela sådana i folkmun och bland vissa som sett Anders serie.
Visserligen tyder forskningsstudier på att genetiken och andra livsomständigheter såsom vänner och andra livshändelser kan ha en större inverkan på personligheten än vad föräldrarna har bland barn som inte blivit utsatta för traumatiska livsförhållanden, bland annat av sina föräldrar. Men en viktig detalj här är att detta inte alltid verkar vara fallet för de som faktiskt växer upp med ett otryggt föräldraskap – bland dessa barn har anknytningen till vårdnadshavarna visats kunna ha stor betydelse för uppkomsten av till exempel personlighetsproblematik. Så jag hoppas verkligen att någon som tragglar på med sitt föräldraskap och därför kanske bidrar till att sitt barn får en otrygg uppväxt inte tröstar sig med Anders Hansens tvärsäkra budskap om att man ska ”sluta prata om barndomar”, utan i stället söker ordentlig hjälp och stöd.
Längre in i intervjun kan man även läsa sig till att Anders Hansen visserligen tror på att psykoterapi kan vara hjälpsamt och att det framförallt kan hjälpa människor att förhålla sig till sin personlighet. Där håller jag (och forskningen) med Anders, då en viktig komponent i verksam psykoterapi är att den bidrar till ökad självmedkänsla och självacceptans. Men däremot har Anders inte riktigt belägg för det han sedan går vidare till att påstå, nämligen att ”rotandet i den tidiga barndomen är ett villospår”.
Även om vissa av Freuds teorier har förkastats av senare forskning, så har framför allt just anknytningsforskningen på senare år gett evidens för att de tidiga relationerna till våra vårdnadshavare visst spelar roll för vårt psykiska mående. Och den psykoterapiformen som utvecklats ur Freuds arv och sedan vidareutvecklats baserat på moderna forskningsrön, dvs psykodynamisk psykoterapi, har visat goda effekter i behandling av psykisk ohälsa i en stor rad studier. Kan det vara så att det i vissa fall ändå är meningsfullt att förstå den tidiga barndomens inverkan på ens personlighet, och att det är en faktor som bidrar till det som även Anders Hansen medger är ett viktigt bidrag från psykoterapi, dvs självacceptans? Om man ska tro forskningen så verkar det i alla fall vara så.
Och en viktig slutkläm: Det enda vi faktiskt kan vara säkra på är att vi aldrig kan vara tvärsäkra när vi tolkar forskning om något så komplext som det mänskliga psyket – inte ens om det handlar om välgjorda studier om genetik bland tvillingar. Så jag håller med Anders Hansen när han säger att ”psyket är oändligt komplext och vi är bara medvetna av en bråkdel av vad som påverkar våra känslor.” Jag hoppas därmed att hans mer tvärsäkra påståenden tas med en nypa salt, även om han verkar ha blivit en omtyckt auktoritet bland folket.
Text: Maria Niemi, Ph.D. docent, leg psykoterapeut
Foto: Vilkasss på Pixabay
Några referenser om ämnet:
Mikulincer M, Shaver PR. An attachment perspective on psychopathology. World Psychiatry. 2012 Feb;11(1):11-5. doi: 10.1016/j.wpsyc.2012.01.003. PMID: 22294997; PMCID: PMC3266769.¨
Granqvist P et al. Disorganized attachment in infancy: a review of the phenomenon and its implications for clinicians and policy-makers. Attach Hum Dev. 2017 Dec;19(6):534-558. doi: 10.1080/14616734.2017.1354040.
Caselli I, Ielmini M, Bellini A, Zizolfi D, Callegari C. Efficacy of short-term psychodynamic psychotherapy (STPP) in depressive disorders: A systematic review and meta-analysis. J Affect Disord. 2023 Mar 15;325:169-176. doi: 10.1016/j.jad.2022.12.161.
Wienicke FJ et al. Efficacy and moderators of short-term psychodynamic psychotherapy for depression: A systematic review and meta-analysis of individual participant data. Clin Psychol Rev. 2023 Apr;101:102269. doi: 10.1016/j.cpr.2023.102269. Epub 2023 Mar 16. PMID: 36958077.
Cristea IA, Gentili C, Cotet CD, Palomba D, Barbui C, Cuijpers P. Efficacy of Psychotherapies for Borderline Personality Disorder: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Psychiatry. 2017 Apr 1;74(4):319-328. doi: 10.1001/jamapsychiatry.2016.4287.