I måndags sändes en intervju med mig på Sveriges Radio (Sisuradio, på finska) om hur man på ett sunt sätt kan förhålla sig till corona. Intervjun går att höra 6 minuter in i episoden, men jag ger här en kortfattad översättning av huvudpunkterna (intervjun genomfördes redan i början av förra veckan, därför är det något ouppdaterad kring råden som kommit sedan dess att undvika onödiga sociala kontakter osv):
Vad ska man göra om man är väldigt orolig?
För det första så är det klart viktigt att vara försiktig och följa myndigheternas rekommendationer gällande hygien och att avstå onödig kontakt med andra. Däremot om man blir väldigt orolig så är det bra att fundera på ifall det finns en balans mellan oroskänslorna och aktiviteterna som man ägnar sig åt. Märker man till exempel att man hela tiden läser om ämnet och tänker på det så kan man i stället få hjälp av att stanna upp och reflektera på ett djupare plan: “Vad är jag faktiskt orolig för, i grunden?” Är jag till exempel orolig för att jag själv eller mina närstående ska dö, och är den rädslan realistisk? Är den till exempel mer realistisk än att vi ska dö av andra orsaker? Är jag orolig för ekonomin till exempel, och liknande mer långvariga effekter? I det stora hela, om något oroar en hela tiden så är det bra att stanna upp och reflektera över det ordentligt för att kunna processa oron och förstå sig på den. Sedan, i andra led kan man fundera på ifall man kan göra något åt orsaken till oron. Om man kan göra något åt saken så är det förstås på sin plats att göra det, men om man inte kan påverka situationen så är det mer fruktbart att släppa oron så gott det går och ägna sig åt någon annan aktivitet än att fortsätta mata oron.
Hur kan man prata med barn om corona?
För det första kan man lugna barn med att berätta att de inte själva ingår i riskgruppen för corona. Och så kan man hjälpa barn att relativisera risken med corona – klart att det är något farligare än andra influensor, men det betyder inte att folk kommer plötsligt börja dö omkring en. Det kan även vara bra att hjälpa barn att se situationen i ett större sammanhang: Faror, sjukdom och död hör till livet, även oavsett corona och så finns med många goda, fina saker i livet också. Det kommer hela tiden nya slags risker och faror, och det är viktigt för barn att överhuvudtaget lära sig att leva med detta, även på ett känslomässigt plan.
Hur kan man lugna ner ett barn som är rädd för coronavirus?
I sådant fall är det bra att hjälpa barnet att se saken i ett större perspektiv. Man kan prata om ämnet mer konkret, till exempel om vilka som en själv känner som tillhör riskgrupperna, och vad som kan hända dessa personer. Och så kan man jämföra det med andra risker som finns i livet, vad som kan hända en och ens närstående överlag, och hur stor, eller liten risk det egentligen är. Överlag kan man prata med barn om att sjukdom och död hör till livet, men trots det är de flesta av oss friska och kan njuta av livet. Sådana här livsfrågor är sådant som barn överlag funderar mycket på i perioder, och detta med corona kan bjuda på ett tillfälle att prata om det på ett mer konkret sätt. Om det handlar om yngre barn som är oroliga, så kan man till exempel ta hjälp av sagor eller berättelser som handlar om sjukdom och död, och sedan prata om dem med barnet, för att hjälpa barnet att bearbeta sina känslor.
Vad kan man ge för råd till de som är äldre och nu behöver undvika sociala kontakter?
Självfallet är ensamhet också något som bör tas på allvar. Det är därför bra att komma ihåg att hålla kontakten till exempel via telefon, och att se till att inte sjunka in i ensamheten.