I semestertider kan vi ibland ställas inför att göra saker som vi känner att vi ”måste”, men egentligen inte vill. Och det inger ju oftast ingen skön känsla, att spendera vår lediga tid med att göra saker som vi ”måste”.
Hamnar vi i en sådan här situation kan det vara värt att ställa oss själva frågan – ”på vilket sätt måste jag göra detta, vad är det som gör att jag måste?” Då, i många fall, kan vi under alla dessa känslor av ”måsten” faktiskt hitta en nivå där vi själva vill.
Till ex om vi känner att vi ”måste” åka en lång väg till det där släktkalaset där vi egentligen inte ens kommer att ha så kul, eller om vi ”måste” umgås med sommarstugegrannarna, fast vi egentligen inte har så mycket gemensamt med dem. Finns det någon nivå där vi ändå vill göra dessa saker?
Vill vi kanske åka till kalaset för att vi på något större plan ändå värnar om släktsammanhållningen, att det är en viktig grundvärdering för oss? Eller vill vi umgås med grannarna för att vi ändå värdesätter en god grannsämja och det är värdefullt för oss, på en mer allmän plan, att känna våra grannar då det ger en familjär känsla i stugområdet?
Att hitta nivån där vi faktiskt vill göra de saker som vi känner att vi ”måste” kan verkligen hjälpa till att ändra vår grundinställning, och därmed även vår upplevelse av det vi gör. Det kan vara värt att prova nästa gång du känner ett motstånd.
Och sedan finns det säkert även de där sakerna vi känner att vi måste göra, men faktiskt inte vill på någon nivå alls – då kan det verkligen vara värt att tänka om, och om möjligt låta bli.
/Maria